Fast och lös egendom
Det vill säga vad som ingår i köpet av en bostad och som du måste lämna kvar när du flyttar respektive vad du kan ta med dig. Detta gäller för den svenska marknaden, i utlandet kan detta skilja sig markant.
Man kan avtala i köpekontraktet om att viss fast egendom ändå inte ska ingå i köpet och omvänt sådant som är lös egendom ska ingå i köpet, vanligt exempel är möbler. Men om man inte avtalar något särskilt, gäller att fast egendom ingår i köpet och att lös egendom inte ingår. Detta gäller både vid köp av hus och vid köp av lägenhet, men det finns vissa undantag gällande bostadsrätt.
Vad säger lagen?
I Jordabalken regleras vad som är fast egendom men också vad som är tillbehör till en fastighet och byggnad och som därmed också ingår i den fasta egendomen. Allt som inte omfattas av dessa regler är nästan att betrakta som lös egendom som du därmed kan plocka med dig till ditt nästa boende. Det finns vissa undantag då jordabalkens lista inte är helt uttömmande.
Fast egendom uppdelas i fastighetstillbehör och byggnadstillbehör. För fastighetstillbehör gäller att föremålet ska vara mer eller mindre fast förankrat på fastigheten. För byggnadstillbehör behöver inte vara fast förankrat.
Fastighetstillbehör
Fastighetstillbehör är föremål som av fastighetsägaren har tillförts fastigheten för stadigvarande bruk. Avsikten med anbringandet ska vara att föremålet ska förbli permanent på fastigheten.
Exempel på fastighetstillbehör som du måste lämna kvar:
- Byggnad (även lekstuga, Attefalls hus, Friggebod, Växthus, Uthus, Vedbod, Cykelskjul)
- Ledning för gas, el, vatten och avlopp
- Stängsel
- Oljetank
- Värmpepump
- Flaggstång med lina
- Bojstenar, Boj
- Buskar & Träd
- Solur
- Brevlåda
- Soptunna
- Sandlåda
- Grindar
- Torkvinda
- Flytbrygga
Byggnadstillbehör
Byggnadstillbehör är föremål som byggnaden blivit försedd med av fastighetsägaren, och som är ägnade för stadigvarande bruk. Begreppet stadigvarande bruk anger att det ska finnas en ändamåls- eller funktionsgemenskap mellan föremålet och byggnaden. Föremålet ska normalt sett vara till nytta oavsett vem som äger eller utnyttjar fastigheten. Säljaren måste naturligtvis också äga föremålet (och inte till exempel ha hyrt det).
Exempel på byggnadstillbehör som du måste lämna kvar:
- Garderober (inkl. inredningsdetaljer) & Hatthylla
- Kylskåp & Frys
- Spisfläkt
- Toalett, Duschkabin/vägg, Badkar, Badrumsskåp och Badrumsinredning (Attiraljer)
- Persienner
- Stege speciellt anpassad för sotning
- Inbrottslarm & Brandlarm
- Tvättmaskin, Torktumlare, Torkskåp & Mangel
- Gnistgaller
- Innanfönster & Fönsterluckor
- Radiatorer
- Braskamin
- Parabolantenn
- Porttelefon
- Centraldammsugare
- Samtliga nycklar
Gränsfall och undantag
Exempel på gränsfall mellan lös egendom och byggnadstillbehör är dekoder till parabolantenn och fristående mikrovågsugn. Extra utrustning såsom kompletterande frysbox är exempel på undantag och utgör inte byggnadstillbehör. Där tveksamhet uppkommer rekommenderas att skriftlig överenskommelse träffas.
Bostadsrätter
För att bedöma vad som ingår i köpet av en bostadsrätt gäller i princip samma förutsättningar som för en fastighet, men några saker skiljer sig. Framförallt gällande de föremål som föreningen har tillfört lägenheten, exempelvis vitvaror och hatthylla får säljaren inte ta med sig: säljaren äger ju inte föremålen utan det gör föreningen. Det gäller även om bostadsrättshavaren skulle ha bytt ut föremålen, exempelvis ersatt vitvaror med nya i samband med en köksrenovering.
I övrigt kan man hämta ledning från jordabalkens regler om byggnadstillbehör. Formkrav vid överlåtelse finns i Bostadsrättslagen medan Köplagens regler tillämpas beträffande fel, överlåtelseskick och köparens undersökningsplikt.
